Register 01
Källregister
Varje påstående på sakssidorna finns här med sin källa, beteckning, länk och verifieringsstatus. Påståenden som institutet medvetet inte använder finns i registret över avvisade påståenden. Rättade påståenden finns i rättelseloggen.
| Påstående | Källa | Artikelnr / beteckning | Länk | Status |
|---|---|---|---|---|
| Risken för att barnet far illa ska särskilt vägas in vid bedömningen av barnets bästa. | NCK:s kunskapsbank, ämnesguide vårdnad och umgänge — återgivning av 6 kap. 2 a § föräldrabalken | Lag 2024:1174 | uu.se | Ej PDF-verifierad |
| Domstol ska i vissa svårbedömda fall hämta in sakkunnigutlåtande från legitimerad psykolog; i kraft 1 januari 2025. | Proposition Tryggare hem för barn | Prop. 2024/25:10 | regeringen.se | Ej PDF-verifierad |
| Riskleden i utredarens analys och bedömning (hot/våld/övergrepp, bortförande, förmåga att sätta barnets behov främst, lämplighet). | MFoF:s allmänna råd om socialnämndens ansvar för frågor om vårdnad, boende och umgänge | HSLF-FS 2025:64 | mfof.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Utredaren bör träffa barnet både enskilt och tillsammans med vardera föräldern, och ställa frågor om missbruk, psykisk ohälsa eller annan problematik samt om hot, våld och övergrepp. | MFoF:s allmänna råd | HSLF-FS 2025:64 | mfof.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Den enda angivna kontrollfrågan mot barnets uppgifter gäller om de ”uppfattats rätt”. | MFoF:s allmänna råd | HSLF-FS 2025:64 | mfof.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Föreskriften innehåller ingen rekommendation om att bedöma hur barnets uppgifter tillkommit (negativt fynd, hela författningen läst). | MFoF:s allmänna råd | HSLF-FS 2025:64 | mfof.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Utredningens uppdrag och skyldigheten att hämta in synpunkter från barn, myndigheter och organisationer. | Kommittédirektiv Barnets rätt att komma till tals i familjerättsliga frågor, fulltext hos riksdagen | Dir. 2025:72 (Ju 2025:16) | riksdagen.se | Ej PDF-verifierad |
| Särskild utredare är hovrättsrådet och vice ordföranden Ulrika Ihrfelt. | Regeringens pressmeddelande vid tillsättningen, juli 2025 | — | regeringen.se | Ej PDF-verifierad |
| Betänkandet ska redovisas 30 oktober 2026 (förlängt från 24 augusti 2026). | Regeringens pressmeddelande om förlängd utredningstid, juni 2026 | — | regeringen.se | Ej PDF-verifierad |
| Regeringsuppdraget bakom kartläggningen har tre redovisningsdatum: 16 juni 2025, delredovisning om nationellt expertstöd 9 november 2026 och slutredovisning 15 december 2027. | Regeringsuppdrag till MFoF och Socialstyrelsen, Uppdrag att stärka socialtjänstens arbete med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge, juni 2024 | S2024/01210 | regeringen.se | Ej PDF-verifierad |
| ”… inget sådant instrument på svenska identifieras.” | Socialstyrelsen, Standardiserade bedömningsmetoder för att stötta familjerättens riskbedömningar, 19 juni 2025 | 2025-6-9662 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Kartläggningen är avgränsad till föräldrautövat våld och försummelse mot barn. | Socialstyrelsen, samma kartläggning | 2025-6-9662 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Initial bedömning: ”utvecklingsarbetet är ofullständigt och kräver utprövning för psykometrisk kvalitet i flera steg”. | Socialstyrelsen, samma kartläggning | 2025-6-9662 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| FL-DOORS är översatt och prövat i Sverige via Stiftelsen Allmänna Barnhuset och är inte psykometriskt utprövat i svensk kontext. | Socialstyrelsen, samma kartläggning | 2025-6-9662 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| iRiSk används på indikation och är upptaget i Socialstyrelsens metodguide. | Socialstyrelsens metodguide för socialt arbete | — | socialstyrelsen.se | Ej PDF-verifierad |
| ”I Danmark och Norge genomförs dessa utredningar primärt av legitimerade psykologer med särskild vidareutbildning.” | Socialstyrelsen, samma kartläggning | 2025-6-9662 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Ingen studie gjord i svensk kontext identifierades; vårdnadsbedömningsinstrument har genomgående svaga psykometriska värden. | SBU, förstudie om riskbedömningsinstrument vid vårdnads- och umgängesutredningar, i samverkan med MFoF | SBU 2024/12 | sbu.se | Ej PDF-verifierad |
| ”BBIC är inte ett standardiserat bedömningsinstrument …” samt tregradig riskskala och förbehållet att riskbedömningen är en prognos. | Socialstyrelsen, BBIC Grundbok, 3:e upplagan, s. 8, 98–99 | 2023-9-8734 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| BBIC gäller barnavårdsutredningar (SoL/LVU), inte familjerättens utredningar om vårdnad, boende och umgänge. | Socialstyrelsen, BBIC Grundbok och handboken Utreda barn och unga | 2023-9-8734 / 2023-6-8657 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Kapitel 9 ”Särskilda problem hos föräldrarna” (s. 139–153) täcker våld och missbruk; rubriken ”Riskfaktorer” står under missbruk. | Socialstyrelsen, handboken Vårdnad, boende och umgänge, juni 2012 | 2012-4-8 | mfof.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| ”… utan förlitat sig på deras egna problembeskrivningar och bedömningar …” (ur myndighetens dödsfallsutredningar). | Socialstyrelsen, handboken Utreda barn och unga, s. 154 | 2023-6-8657 | socialstyrelsen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Den senaste nationella genomgången av barns delaktighet i VBU-utredningar beskriver läget 2013–2014. | Socialstyrelsen, Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge, december 2014 | 2014-12-40 | mfof.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Antalet mål om vårdnad publiceras löpande; utgången i vårdnadsmål ingår inte i den officiella statistiken. | Domstolsverket, löpande domstolsstatistik | — | domstol.se | Ej PDF-verifierad |
| Frågan om föräldrars hälsa förekommer i domskälen; empirisk studie av tingsrättsdomar. Inga siffror ur artikeln återges på sakssidorna. | Ohälsa i vårdnadsmål, Svensk Juristtidning 2024 | SvJT 2024 s. 774 | svjt.se | Ej PDF-verifierad |
| Att riskbedömningarna brister görs gällande från motsatta utgångspunkter — position 1: risken underskattas, betänkandet bör avslås. | Remissvar över SOU 2017:6 Se barnet! från en riksorganisation för kvinno- och tjejjourer | Dnr Ju2017/01226/L2 | regeringen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Samma fråga, position 2: riskbedömningar görs ofta på ”den ena förälderns obekräftade påståenden”. | Remissvar över samma betänkande från en förening på föräldrarättssidan | Dnr Ju2017/01226/L2 | regeringen.se (pdf) | Verifierad mot PDF |
| Europarådets expertgrupp GREVIO: svenska domstolar och socialtjänst har använt riskbedömningar som ”inte var evidensbaserade” (p. 96) och bör se till att begrepp utan vetenskaplig grund, som ”föräldraalienation” och liknande, inte används i mål om vårdnad och umgänge (p. 104 b); barn bör höras och få eget ombud (p. 105). | GREVIO, First thematic evaluation report on Sweden, Europarådet, 28 nov 2024 | GREVIO(2024)12 | rm.coe.int (pdf) | Verifierad mot PDF (läst 17/9 2026, 61 s.) |
| JO: allvarlig kritik mot Lidköpings kommun för bristande objektivitet i en vårdnadsutredning — ”I vårdnadsutredningen finns det dock ingen närmare förklaring till varför de valde att fästa tilltro till hennes uppgifter framför faderns. Inte heller framgår det att de resonerade om hur de skulle värdera de motstridiga uppgifterna.” | JO-beslut 2020-06-26 | Dnr 7815-2018 | jo.se (pdf) | Verifierad mot PDF (7 s., läst 17/9 2026) |
| JO: Falu kommun kritiseras för att inte ha tillfrågat vårdnadshavarna om deras inställning till samtal med barnen under en barnutredning — det räcker inte att informera, inställningen ska efterfrågas och dokumenteras. | JO-beslut 2019-09-16 | Dnr 2476-2018 | jo.se | Verifierad mot beslutssidan (ej PDF) |
| JO: familjerättsenheten i Nyköping kritiseras för bristande information till en vårdnadshavare om att samtal skulle hållas med barnet — fadern fick veta det ”först sedan han vid ett telefonsamtal frågat utredaren om barnet skulle höras”. | JO-beslut 2013-04-23 | Dnr 2088-2013 | jo.se | Verifierad mot beslutssidan (ej PDF) |
| JO: Örnsköldsviks kommun kritiseras för hur samarbetssamtal redovisats till tingsrätten — redovisningen ”innehöll en redogörelse för innehållet i samtalen och familjerättens bedömning av föräldrarnas förmåga att se till barnens bästa, utan att detta hade begärts av domstolen”. | JO-beslut 2015-03-25 | Dnr 4353-2013 | jo.se | Verifierad mot beslutssidan (ej PDF) |
| IVO: ”majoriteten av de granskade socialtjänsterna har i något avseende brustit i att göra barn delaktiga inför beslut” om omplacering eller hemflytt (44 ärenden, 170 barn, 42 kommuner). Räckvidd: barn- och ungdomsvården, inte familjerätten — används här bara som belägg för att delaktigheten inte mäts systematiskt. | IVO, Tillsyn av socialtjänstens handläggning av ärenden som rör barn och unga, mars 2023 | IVO 2023-08 (S2020/08835) | ivo.se (pdf) | Verifierad mot PDF (20 s., läst 17/9 2026) |
Så läses statuskolumnen
- Verifierad mot PDF — institutet har öppnat källdokumentet och läst den citerade texten i originalet.
- Ej PDF-verifierad — uppgiften är läst på källans egen webbsida eller i fulltext hos riksdagen, men inte kontrollerad mot ett tryckt eller publicerat originaldokument. Uppgifter med denna status används inte som underlag för siffror på sakssidorna.
Två källor som ofta åberopas i det här sakområdet saknas här med avsikt: en tillsynsrapport vars sifferuppgifter inte gått att verifiera, och en europeisk utvärderingsrapport som institutet ännu inte läst i original. Båda redovisas i registret över avvisade påståenden.